Arkiv

Lägger en länk här

Ja jag fick en kommentar från en kvinna som kallar sin blogg för underilivet, där skriver en kvinna som vågra vara öppen med att man får torra slemhinnor och annat när man blir äldre.

Men det finns hjälp att få, allt från plåster till vagitorier, ex.vis Vagifem! Man ska inte ”bara för att jag är i klimakteriet” acceptera att sexlivet tar slut! Läs hennes glada inlägg och kloka tankesätt! Jag stjäl ett och lägger här också :)

Two Vagifems a week make me happy and sweet :)

Unna dig själv en njutningsfull sommar ;)

Jag och mitt Östrogen uppdatering 2011

Nu har det gått ytterligare några månader och vad som hänt sedan senast är följande

Jag provade vagitorier  mot mina torra slemhinnor i underlivet. Vagiferm hette de, de gav reslutat efter ett par veckor och allt blev bättre och bättre. Efter telefonkontakt med ”Min underbara gyndoktor” så rekommenderade hon en hormonring. Det var en ring cirka 4 cm i diameter och 5 mm tjock som skulle tryckas ihop och föras så långt upp i slidan som möjligt.
Då skulle jag slippa kladdet med vagitorierna, för det kändes inte bra om man plötsligt ville ha lite mys med maken och precis hade fört upp vagitoriet.
Jag testade och blev helt klart bättre i slemhinnorna men även detta tyckte jag kändes fel. Den kunde vara kvar vid samlag, men neej jag tyckte inte om det. Så efter nya funderingar ringde jag min snälla doktor igen!
Jag tyckte att vi kanske kunde höja plåstren igen till 37.5 microgram istället för 25. Hon höll med, bara prova dig fram var hennes svar, så jag fick 37.5 plåstren. Nu har det gått omkring ett år sedan jag höjde plåstren och jag mår bra. Ja så bra som man nu kan må av plåster alltså :)

Jag har nyligen fått konstaterat att jag har ME egentligen inte om CFS ska stå med för det beror på vilket land som skrivit rekommendationen. Jag har gått med i deras patientförening och det känns bra att äntligen få veta vad jag länge misstänkt!

Men alla ni kvinnor där ute, ta era symptom på allvar. Gå inte och lid i onödan för det finns hjälp att få. Det som gällde för 10 år sedan gäller inte nu! Berätta om samlagsbesvär, urinbesvär, kraftigt svängande humör och svettningar. Det är inte normalt att pina sig igenom så många år av sitt liv!

Nu är denna sida skriven med tanken att de som läser den har besvär, för det finns, tack o lov, många som inte har det. Vi är alla olika!

Kvinnor har rätt att må bra!!

Östrogen, Utbrändhet, Humor, Samhälle och vår vardag

ja idag har jag mest suttit och sorterat upp bloggen i olika kategorier. Jag har även lagt till en liten ruta till höger som rullas upp och där finns kategorierna tillgängliga!

Ohh ja,  jag vet att de funnits länge men jag har inte orkat innan :)
I övrigt så har jag läst om självmorden i Sverige. Hur vi som tycker vi är så bra, är det land i Europa (av 27 möjliga), som är det enda land där självmorden ökar!
Ökningen är störst i den unga delen av befolkningen! Statistiken som jag hittat är fram tom 2007. Om det ökade innan Alliansens hårdare regler slagit ut, då vill jag knapp tänka på hur det ska se ut vid nästa utvärdering.

Det är ett tufft samhälle vi lever i och tyvärr är det de unga, som råkar mest illa ut. De som har hela livet framför sig! Det som aldrig får ett jobb eller någon utbildning!

Så till alla er som känner er utanför, läs, studera, lär er ”lite om allt möjligt” då är chansen störst att få in en fot i arbetslivet!


Medelålders kvinna i simhallen.

Ja det var jag det :) Simmade 75 meter och sedan var jag trött! Vi gick till bastun istället och satt där och stekte oss. Dusch och sedan en stund i solariet. Jag var helt slut efter detta ;)

Det är synd att de har så mycket speglar överallt. Celluliterna bara lyste i lampskenet. Jag tycker att det gått så fort de sista åren, från att knappt haft celluliter till att ha massor. Men så är det, vi åldras vare sig vi vill det eller ej.

Duscharna var ganska fulla och jag tycker det är konstigt att det duschas med baddräkt eller bikini på sig, innan man går i bassängen.
Men efteråt så tar man av sig och duschar normalt. Man borde vara noggrannare innan, för tänk vad bakterier alla har i underlivet och där kan man inte tvätta, om man har kläder på!

Ja det var dagens gnäll och tankar, nu ska jag umgås, läs spela :) med barnbarnen igen.

Ha det gott!

Nytt år och kanske nytt liv

Ja det är vad jag hoppas på efter mitt gynbesök i fredags. Vi körde 23 mil för att jag skulle få träffa den enda doktor jag litar på inom detta område.
Tidigare hade hon sin praktik i min hemstad och det var hon som gjorde att min livmodercancer upptäcktes. Tack du är en pärla :)

Jag har haft en massa besvär senaste året. Inte bara med andra utan även med mig själv. Var tvungen att sluta med mina östrogenplåster direkt. Jag gick då från 75 mikrogram som jag mådde bra på ner till 0. Det blev fruktansvärt kämpigt efter ett tag. Min goda sömn var plötsligt som bortblåst!
Svettningar och fruktansvärda mardrömmar flera gånger var natt. Vaknade sjöblöt varje gång.

Nu har jag varit utan i ett halvår och kämpat på. Men jag tycker inte att livet är helt längre. Sexlusten finns inte överhuvudtaget, slemhinnorna är påverkade och nu har jag även fått urinvägsbesvär.
Allt detta vet jag kommer från brist på östrogen. Jag har inte livmoder och äggstockar kvar.

Men nu har jag diskuterat med min doktor igen och jag undrar bara varför jag inte sökt upp henne tidigare. Det var 4 år sedan sist. Under tiden har jag haft nya läkare och som haft nya åsikter var gång.

Nu är jag trygg, jag har börjat med plåster igen, men bara 25 mikrogram att starta med. Minsta möjliga dos ska ju tas. Efter tre dygn så har följande hänt!!

  • Jag somnar utan sömntablett!
  • Jag har i natt bara vaknat en gång, vilket är ett under!

Vill ni läsa mer om Östrogen och kvinnotankar så finns det en flik högst upp på sidan! Vi kvinnor behöver prata mer öppet om våra underliv. Männens prostata och kvinnors bröst går bra, men sedan är det svårare!

Fortsättning följer….

Tidigare inlägg i ämnet Klicka här och Här

Jag är hemma i Sverige igen :)

Jag nu sitter jag här framför min lilla saknade dator igen. Har faktiskt inte sett en dator på 6 dagar nu ;) Hemska tanke!
Store T mår inte bra än, han tålde inte sin cytostatika så han fick en inflammation i bukspottkörteln. Det kan vara ett allvarligt tillstånd men han verkar till att klara av det ändå. Värdena hade sjunkit vid senaste blodprovskontrollen. Nya prover väntar i morgon och Gud give att de fortsatt sjunka. Visst gjorde det att våra 3 första dagar blev oroliga. Men samtidigt så hade vi inget planerat så koppla av kunde vi ändå, mellan samtalen till dottern.

Vi har ätit gott och varit runt i hela norra delen av Själland. Berättelser och bilder kommer när jag gått igenom dem. Om jag nu bara inte blir sjuk i salmonella. Danskarna har gått omkull en och en sedan i februari hörde vi på Danska nyheterna i morse och man vet inte än vad det kommer ifrån?? Hoppas inte jag ätit det bara :)

Jag var hos min neurolog innan vi åkte över för han finns i Helsingborg. Det som blev sagt där var:
Blodtrycket var lite högt.
Det var en ovanlig form av migrän som jag och dottern har. Eftersom vi vid enstaka tillfällen bara får bortfallssymptom och frånvarostunder, utan huvudvärk.
Jag var tvungen att omgående sluta med Östrogenplåsterna!
Det var bara att svälja och acceptera. Ny forskning visar tydligen att vi just denna form av migrän så är risken kraftigt förhöjd för Stroke om hormoner används.
Inte p-piller heller då undrade jag. Nej, blev svaret!

Jag får nog studera den senaste forskningen lite extra noggrant ;)
Men plåsterna är borta sedan i Lördags och jag märker ingen skillnad än?! Hoppas det förblir så!

NU ska jag slappa en stund i soffan och sedan väntar min säng för det är som de säger: Borta bra men hemma bäst!
Vi hörs i morgon!

Andra bloggar intressant om: , , , , , , , , ,

Hej igen efter lasarettsvistelse p.g.a. migrän

Nu har jag hämtat mig en del efter läkarbesöket som jag upplevde som mycket jobbigt. Jag har själv migrän sedan flera år och har mediciner mot det. Jag hade för cirka ett år sedan en liknande episod. Var även då inlagt och utredd. Jag har läst mängder om migrän och varit hos neurolog i Helsingborg. Däremot har jag aldrig haft aura med illamående och flimmer för ögonen, utan huvudvärk, tidigare. Min migrän kallas för 72 timmars.

Jag hade varit barnvakt på dagen och pysslat med barnbarnet. Hon åkte hem och A kom så småningom. Vi skulle då äta lite och satte oss i soffan. När jag försökte läsa tidningen så såg jag bara vänstra halva sidan. Reagerade först inte utan började kolla ögonen, tittade jag med ett i taget så såg jag hela sidan, men med båda ögonen bara halva. Efter en stund så ska jag säga något till A och jag hör då att jag inte säger rätt, jag provar igen och han rynkar pannan och tittar lite konstigt.
– Sa jag rätt till dig nu? fick jag fram.
– Nej blev svaret.
Från vänster sida i nacken upp bakom örat och fram i tinningen så domnade skallen bort och kändes ”svullet”.
Jag kände mig nu lite svajig och sa att vi nog fick ta och åka in! (jag fick ”skällning” förra gången, mer än ett år sedan, för att jag inte gjorde det då)
Vi var på akuten cirka 25 minuter efter det började. Hon som skulle skriva in mig hörde att det inte fungerade som det skulle, jag fann inte ord.
Hon tog snabbt in oss på ett akutrum och där dök 4 personer upp. Prover, EKG och alla sedvanliga kontroller som vid en stroke togs.
Enligt A var jag mycket trög i tanken och hängde inte med. Jag sa mannens namn för mig själv men kände inte igen det.
– Doktorn sa något om migrän och jag, funderade på om migrän var något jag hade, hette det så???

När allt var gjort så fick jag köras över till ett vilrum i väntan på CT och inläggning. DÅ började talet fungera bättre och bättre. Herregud vad jag blev glad.
Cirka 1 timme varade talproblemen, yrseln och synförändringen sedan blev jag bara enormt trött.

Jag hade ingen huvudvärk överhuvudtaget!

CT gjordes den var u.a.
På morgonen på sjukhuset så hade jag en vag huvudvärk på en punkt uppe på huvudet.
Överläkaren på medicinkliniken var tveksam till om det var migrän, men det kunde vara det!!
Han vinklade handen och viftade lite och sa mööjligen TIA attack, svårt att säga, för i såfall är ju stoppet ändå borta nu.
Jag grät hela vägen hem och fram tills att jag somnade i min säng och sov i 4 timmar. Sedan var humöret bättre och jag la mig tidigt och nu har jag sovit 10 timmar till.

Jag har nu läst och sett att det finns former av migrän som jag inte kände till, Basilarismigrän, Familjär hemiplegisk migrän och Migränekvivalent som är aura utan efterföjande huvudvärk.

Jag har fortfarande kvar den lilla punkten med ”ont” mitt uppe på huvudet och känner mig ”halvförlamad” i halva delen av skallen.
Innan jag somnade igår tog jag en Relpax som är min migräntablett som alltid hjälper. Men det har den inte gjort.
Idag ska jag ringa min neurolog i Helsingborg, det vet jag i alla fall säkert!

Andra bloggar om: , , , , , , , ,